Vi har ju valt att vara hemma med barnen länge, vilket då gör att det inte alltid är klirr i kassan så att säga. Ibland kan man ju tappa bort sig lite då dagens samhälle ser ut som det gör, det här med att leva minimalistiskt är inte något många gör. Många pratar om att det är något man ska göra och att det är bra för miljön med tanke på den miljökris som vi faktiskt lever i. Men det är ytterst få som faktiskt gör det. Istället har vi hamnat i en överkonsumtion som normaliserats. Jag tror inte det är många som tänker på att det är en överkonsumtion, för oavsett om man tittar på sociala medier eller pratar med kollegorna i lunchrummet så stöter man på detta. Det är extra tydligt efter semestern, då det pratas kring vad man har gjort under sommaren (men även helger resten av året såklart), det handlar alltid om stora lekland, häftiga nöjesparker (som man besökt flera gånger om), man har flugit hit och dit för att uppleva ditten och datten. Barnen får glass varje dag och man köper hämtmat flera gånger i veckan. Det visas stolt upp hur man äter på restaurang och hur mycket barnen får. Barnen får så otroligt mycket och man som förälder tänker att man ger dem det bästa, såklart. Men för de föräldrar som inte har råd att ge barnen allt det här? Jag menar, har man fler än ett barn så vet man ju själv hur dyrt det blir att gå in någonstans? Hur ska man ha råd med det här varje helg? Att köpa hämtmat och glass hela sommaren? Det är ju något som lätt gör att man som förälder kan få dåligt samvete. Så idag tänkte jag lyfta lite, ur ett annat perspektiv, hur vi ser på barnuppfostran och just överkonsumtionen.

Idag tror jag att det är otroligt lätt att ”gå vilse” med tanke på allt vi blir matade ifrån sociala medier. Allt man ser är en otrolig överkonsumtion, barnen ska ha det största, bästa och nyaste oavsett om det gäller kläder, inredning eller leksaker. Barnen måste ju ha sin egen Ipad, gå på lekland var och varannan helg och ha det senaste inom klädväg. Men är det verkligen det som gör att barnen har en fin barndom? Ligger fokuset verkligen rätt i dagens samhälle?

Jag tror absolut inte att barnen blir lyckligare av att få alla grejer som nämnts ovan. Jag tror inte heller att barn blir lyckligare av att leva minimalistiskt. Jag tror inte att barnens lycka kommer ifrån materiella ting, oavsett om det är mycket eller lite grejer. Det är vi föräldrar som skapar dessa måsten hos oss själva, vi jämför oss och tänker att får alla andra det här så behöver mina barn också det. Men när barnen är såhär små som våra (1 och 3 år) och även upp tills de börjar skolan, så behöver de inte någonting bara för att andra får det. Såhär småbarn kommer inte att hamna ”utanför” bara för att deras kompisar fick åka på solsemester men inte dom. Eller för att alla andra har en egen Ipad eller fick gå på lekland varje helg. Jag kan säga att jag har aldrig varit på ett lekland förrän nu i vuxenålder med mina barn (och jag tyckte inte att Charlie fick ut något av det alls). Jag har aldrig känt att jag varit utanför eller missat något för att mina föräldrar inte tog mig till ett lekland. Att gå runt och ha dåligt samvete för dessa grejer som förälder tror jag inte alls på. Fokusera istället på vad du kan ge dina barn.

När jag säger att fokusera på vad du kan ge dina barn så menar jag inte materiella ting. Det är klart att barnen behöver kläder som håller dom varma, de behöver skor som gör att de inte blir blöta och kalla, de behöver mat på bordet och någonstans att sova. Men allt de övriga, ett barn behöver inte alla dessa grejer. Ett exempel är att våra barn har ingen egen Ipad, de använder min eller Toms och måste alltid fråga om de får använda den. Vi har också ganska strikta regler kring vad som får göras på Ipaden (t.ex. ingen youtube är tillåten). Detta är något som många föräldrar tycker är helt galet, men vi ser att våra barn är mycket lyckligare utan skärmar. Vi har ALDRIG något tjat eller bråk kring hur mycket skärmtid man får ha. Vi har kompisar till Charlie där mitt under en lek så går barnet och sätter sig med sin Ipad och spelar istället för att leka med oss som är där och hälsar på. Detta känns helt befängt i mina ögon, men det är liksom så det ser ut för att barn bör ha sin egen Ipad. Ur min synvinkel, så ser jag att barn blir ensamma, de slutar leka och upptäcka saker, de vill inte gå ut för att leka eller hitta på saker, för de sitter med sin Ipad, så att ge dom den friheten som en egen Ipad ger, skapar inte ett lyckligare barn.

Jag tror på att ge barnen upplevelser, att se barnet, att lyssna på barnet. Att ge barnen sin tid, där all fokus ligger på det barnet vill hitta på och inte på att laga middag, eller se vad som hänt på sociala medier. Där har du nyckeln till att ge barnen en bra barndom. Gå till skogen, ta med en picknick, samla löv, kottar eller bär. Leta efter djur tillsammans och upptäck vad som finns i naturen. Gå till lekparken, spela fotboll eller hoppa i vattenpölar, det spelar inte så stor roll exakt vad man gör, så länge man har 100% fokus på det man gör. Att barnet får vara med och bestämma och känna att man gör någonting tillsammans, där tror jag verkligen att man göder barnens lycka. Det är klart att alla barn gillar glass och nya leksaker, men de behöver inte ha detta varje dag för att vara lyckliga. Jag tror inte ens att de behöver det ofta för att vara lyckliga, sen är det ju alltid kul att krydda livet ibland med nya leksaker eller en extra glass. Men är man en förälder, där man känner att livet knappt går runt, så det inte finns något över till dessa extra grejer, så tycker jag inte man ska ha dåligt samvete alls. Ta dina barn, packa en picknick och ge er ut i naturen och upplev något tillsammans. Det kostar ingenting och ni kommer att ha en fin dag tillsammans med mycket fina minnen och barnen kommer älska det. Det är viktigt att komma ihåg i denna materiella värld vi lever i idag!